Spinning, djävulens påhitt?

Idag fick jag och Christin för oss att gå på ett spinningpass. Jag har inte gjort något jobbigare än att gå från skrivbordet till toaletten på flera månader så man kan lugnt säga att jag är i grymt dålig form. Som tur var så började vi med ett bas pass. Jag såg till att välja en cykel långt bak så att jag hade nära ut om jag skulle kräkas.

Spinning är ett gäng dårar i ett rum på varsin cykel och en ledare som piskar på och säger att man ska lägga på mer motstånd hela tiden, det är ju som gjort att folk ska kräkas. Värre är att det är gamla tanter och tjocka gubbar som öser på och står upp hela tiden vilket är asjobbigt. Man får lätt lite prestationsångest, speciellt när man svettas flera liter i timmen och dom ser oberörda ut.

Då till det allra värsta, vem faan har uppfunnit den där jävla cykeln? Och varför kunde inte den dåren sätta gradering på motståndsratten? Hur vetenskapligt är det? att bara ratta på nån ratt fram och tillbaka? Det stör mitt vetenskapliga sinne och min extremt mönsterberoende hjärna.

Jaja, jag kräktes inte, kände mig faktiskt ganska duktig efter, risken är väl att man går dit nästa vecka också. Det skulle kanske till och med kunna bli lite roligt. Om någon bara fixade den där jävla ratten!